"Din gröna liberal från Göteborg"

Rickard Nordin

Riksdagsledamot och Ordförande för Centerpartiet i Göteborg. Ledamot av kollektivtrafiknämnden som tycker att det är alldeles för lite grönt och frihet i Västsverige.

Göteborg| Centerpartiet| Miljö| jobb| Val| Arbetslöshet| Riksdagen| Media| Bostäder| Kollektivtrafik| Stadsmiljö| e-sport| Infrastruktur| Träd| Riksdag| Järnväg| Arbetsförmedlingen| byråkrati| USA| Barn| Cyklism| Personval| Biljettsystem| Energi| Västtrafik

27

jan

Putin, pompöst och partikonferens

söndagen den 27 januari 2008

Ja – sitter här och är lite frustrerad. Är inne på sluttampen av Centerpartiets Världskurs med fokus på Ryssland och dess grannar. Är helt sanslöst åt vilket håll Ryssland är på väg. Vi har matats med föreläsningar av det tyngre formatet och det är inte många positiva ord som sagts.

Det blir ju inte heller roligare av att man bli klappad på huvudet av vissa partister som vet såååå mycket bättre om hur det är och hur det har varit. Människor som mer eller mindre drömmer sig tillbaka till Sovjettiden där vi levde under ett konstant hot, för då visste vi åtminstone var vi hade dem. Och det är inte värt att sätta ner foten för det är bara psykopater vid makten i Ryssland, de kan inte tänka. Inte den inställningen jag går in med i en diskussion.

Men någonstans måste man våga. Det går inte att hålla på och vara pessimistisk hela tiden. Visst ser läget mörkt ut, men man måste våga ställa krav och sätta ner foten ibland. Man behöver inte provocera för provocerandets skull, men när det ryska parlamentsvalet bryts ner till regional nivå och valdeltagandet i Tjetjenien är 99,7% och 99,3% av de deltagande röstade på Putins parti, då börjar man ju fundera. Carl Bildt har börjat ta bladet från munnen – fortsätt med det!

0


22

jan

Dagen G – Goredagen

tisdagen den 22 januari 2008

Var på klimatgala som Göteborg stad annordnade i samband med utdelandet av sitt miljöpris idag. Priset 2007 gick till Al Gore. Inte så påhittigt som tidigare års priser som bl.a. gått till hybridbilens skapare, ett kaffekooperativ och passivhusens nestor Hans Eek.

Det som dock var slående var att denna gång var det en verklig talare och retoriker som fick motta priset. Gore höll ett tal ”ur hjärtat” (Yeah, right!) på en kvart tjugo minuter och vilket tal sedan. Ge den killen en månads svenskaundervisning och han skulle spöa alla riksdagsledamöter, partiledare och samhällsdebattörer med ena handen bakom ryggen. Fantastisk talare och inspiratör. Men det måste också vara en härlig känsla att stå där på podiet med 6000 människor som ger dig stående ovationer. Ovationer för något som du egentligen inte kommit på själv, du har bara förmedlat ett budskap som forskare försökt förmedla i decennier. Kan tänka mig att det var en del bittra miner och buttra tankar som for genom huvudena på de Chalmersproffesorer som satt i bänkraden framför mig. Detta har de sysslat ett helt liv med att forska kring och sen är det nån snubbe, som inte ens lyckas vinna ett val där han får flest röster, som får statusen av en sportstjärna och dessutom blir snuskigt rik på kuppen. (Även om han nu donerade prissumman på en miljon SEK till forskning och annat bra.)

En dag ska jag också stå där. En dag ska jag också motta ett pris för vad jag gjort. För jag har kommit till den insikten nu. Ska något bli gjort, då är det banne mig jag som måste göra det. Det går inte längre att tala med riksdagsledamöter, skriva motioner och annat. Visst det är bättre än att stå utanför systemet och gapa, men i slutändan – ska det bli gjort, då får jag ta mig dit upp, så jag kan fixa skiten helt enkelt. Om jag vill se ett Sverige där vi tar ansvar för våra beslut, från det att varan som kommunen köper produceras, tills dessa att den återvinns. Från det att medborgaren föds, tills dess att den lämnar detta livet. Det måste finnas ett socialt, ett ekonomiskt och ett ekologiskt ansvar. Men i slutändan är det faktiskt viktigare med ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, för lycka och tillväxt hänger inte ihop. Vi är inte lyckligare nu än för 50 år sedan bara för att vi tjänar mer och har högre levnadsstandard. Vad jag däremot är säker på är att vi kommer vara långt mycket mer olyckliga om vi fortsätter se vår jord förstöras på detta vis. För den dag då vi gått för långt och tro mig, vi står vid stupet och vinglar, den dagen är det för sent. Ett hållbart samhälle måste gå först. För utan samhället och jorden som vi lever på, är vi ingenting. Jag vill att Sverige på allvar tar ledningen i miljöarbetet i världen, det kommer att generera inkomster för den som ligger i täten, det kommer att skapas möjligheter och kanske framförallt – det skapar hopp hos människan.

Nu är tiden att börja. Nu är handlingens timma. Vi måste börja ta ansvar hela vägen. Jag har väntat länge nog – Vi har väntat länge nog. DÄRFÖR ska jag ta mig till riksdagen. Det har jag beslutat mig för ikväll. 2010, så ska jag in i Riksdagen punkt slut.

4

Visa/dölj kommentarer (4)